Nyländsk riksdagsledamot. Ekonomie magister och stadsfullmäktigeledamot i Esbo.
Västra Nylands välfärdsområdes fullmäktigeledamot.
Flera års erfarenhet av ledningsuppdrag inom företagsvärlden. Mamma till fyra barn.
Smart penninganvändning, rimlig skattenivå och valfrihet. Investering i utbildning, natur och välmående av människor. Allt detta skapar grunden för våra barns framtid.
Jobb och utkomst
Det bör alltid vara mera lönsamt att jobba än att vara sysslolös. Nationens framgång bygger endast på arbete, företagsamhet och utbildning. Fackens alltför stora roll bör uppdateras i den föränderliga världen. Till exempel arbetslöshetskassorna kunde ha en större roll i att hjälpa arbetslösa hitta arbete.
Säkerhet
Beslutsfattarna bör sköta om att ingen behöver vara rädd. Klimatförändringen förutsätter välavvägda, kraftfulla beslut i samarbete med andra länder.
Ett gott liv
Var och en behöver få omsorg, vård och stöd, då det behövs. Mänsklighet och bra kvalitet är beslutsfattandets rättesnören. Ren natur, motion och alla slags kultur skapar välfärd.
Internationell dimension
Finland är en allt fastare del av Europeiska unionen och den globala gemenskapen. Vi bör aktivt vara närvarande vid alla de bord, där beslut som angår oss fattas och där man främjar västerländska, demokratiska värden.
Hållbara lösningar – Människan först
Om detta väckte några tankar hos dig eller du har något att fråga, så skicka meddelande till e-postaddressen pia.kauma@risksdagen.fi
Jag ställer upp i valet till Vice President i OSSE (juli 2021)
Pia Kauma. Ingå hamn, 2018.
ARTIKLAR
Beredning är inte rådd – men att skrämma familjer före skolstart blir säkert det
Hbl 7.1.2022
Omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) säger att hon ”för egen del” är rädd att det inte blir tryggt att återvända till skolan, medan experter bedömer annorlunda.
Rektorer i huvudstadsregionen har redan hunnit önska eleverna välkomna via Wilma. I en del kommuner har skolorna redan börjat. Det är i det läget – när familjerna står i tamburen för att skicka i väg sina barn – som minister Kiuru säger att hon befarar att det ”inte är tryggt”.
Regeringen anklagades på fredagen för rådd och otydlighet, på grund av att Social- och hälsovårdsministeriet lagt in distansundervisning bland de förslag som förberetts.
Samlingspartiets Pia Kauma kallade till exempel regeringens linje för ”verkligt råddig”, och hänvisade till att man ”några dagar före skolstart inte vet om det är när- eller distansundervisning”.
Social- och hälsovårdsministeriets förslag om distansundervisning ter sig säkert dramatiskt och rentav ogrundat med tanke på att de sakkunniga – Institutet för hälsa och välfärd – strax före jul ansåg att skolstängning är svagt motiverat.
Men ministeriet försvarar beredningen med att det är tjänstemännens uppgift att bereda också de allra sista eventuella åtgärderna. På listan fanns även annat. Sedan är det regeringen som bestämmer vilka rekommendationer man stannar för, och de lokala myndigheterna som fattar själva besluten.
Så långt är det inte nödvändigtvis något ”rådd”. Beredning är inte beslut.
Men omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) bidrog med ett uttalande som däremot kan skapa mycket förvirring. Innan ministergruppen ens hade satt sig ner för att diskutera coronaläget talade Kiuru i mycket dramatiska ordalag om epidemin och skoleleverna. Hon sade rentav att hon ”befarar att det inte är tryggt” att återvända till skolan. Precis inför skolstart.
Vad hon grundar det på är oklart, och så borde det inte vara i en epidemiologisk fråga. Institutet för hälsa och välfärd THL har i ett långt utlåtande den 20 december stannat för att det finns ”mycket svaga grunder” för skolstängning. Bland annat har barnen, trots pågående närundervisning med mycket kontakter, stått för en liten del av sjukdomsbördan, menar THL. Dessutom har högstadieungdomarna och barnen fått vaccin mer nyligen än de vuxna. Tidigare data kring stängda och öppna skolor tyder också, enligt institutet, på att det inte är något särskilt effektivt verktyg.
På fredagen backades den uppfattningen upp av professorerna i pediatrik från universitet runtom i landet, som sällade sig till de barnläkare som talat emot att rikta restriktioner mot eleverna.
Lägg ytterligare till att regionförvaltningsverket i södra Finland konstaterat att det i praktiken inte är möjligt att införa distansundervisning på så kort varsel.
Rektorer i huvudstadsregionen har redan hunnit önska eleverna välkomna via Wilma. I en del kommuner har skolorna redan börjat. Det är i det läget – när familjerna står i tamburen för att skicka i väg sina barn – som minister Kiuru säger att hon befarar att det ”inte är tryggt”.
Det är ett uttalande som är svårt att rulla tillbaka in och svälja. Om något är förvirrande så är det detta – och inte att det förekommer en tjänstemannaberedning.
YLE Västnyland: 21.12.2021: Svenskan är viktig och det ska vara nära till service – så här ser kandidater från huvudstadsregionen på andra kommuner i Västra Nylands välfärdsområde
Efter att social- och hälsovårdsreformen träder i kraft så kommer politiker från hela välfärdsområdet att besluta om vår hälso- och sjukvård, till skillnad från nu då det är på de egna kommunalpolitikernas ansvar.
Frågan är hur väl en politiker från Esbo eller Grankulla känner till andra delar av Västnyland, närmare bestämt Ingå, Sjundeå, Lojo, Hangö och Raseborg.
Jag tog kontakt med några av de politiker som var röstmagneter under kommunalvalet 2021 och ställer upp i välfärdsområdesvalet och frågade hur bekant regionen är.
Eftersom så många av de västligare kommunerna är populära sommarresmål så visar det sig att politikerna är rätt så förtrogna med dem.
– Vi har en bostad i Hangö och släkten har ett sommarställe i Ingå, berättar Mikki Kauste, grön fullmäktigeledamot från Esbo.
Han, precis som alla andra jag talat med, turnerade också runt i de västnyländska kommunerna under riksdagsvalet.
Även samlingspartisten Pia Kauma är bekant med regionen tack vare dess lockande sommarskrud.
– Jag har haft en sommarstuga i Ingå i mera än tio år, så jag tillbringar mina semestrar i Ingå. Men, när det gäller Sjundeå, Raseborg, Lojo eller Hangö så känner jag dem naturligtvis inte lika bra som någon som bott där hela livet.
Samarbete över kommunernas gränser
Mia Laiho (Saml), riksdagsledamot och fullmäktigeledamot i Esbo berättar att hon samarbetat mycket över kommungränserna i social- och hälsovårdsfrågor.
– Men visst finns det säkert en hel del att utveckla och bekanta sig med vad gäller hur tjänsterna är organiserade i dag, konstaterar hon.
Veronica Rehn-Kivi, riksdagsledamot från Svenska folkpartiet och fullmäktigeledamot i Grankulla säger att en av de utmaningar hon vet att kommuner längre ifrån huvudstadsregionen kämpar med är bristen på vårdpersonal.
– Framför allt inom hemvården har det varit utmanande att få personal. Det betyder att de som finns kvar får arbeta extra mycket och det i sin tur leder till utmattning och kanske konflikter på arbetsplatsen. Der tror jag att är ett problem som vi måste ta tag i här i västra Nyland, säger hon.
Raseborgs sjukhus kommer flera gånger på tal när de räknar upp utmaningar hos oss längre västerut i det blivande välfärdsområdet.
– Jag besökte Raseborgs sjukhus för några veckor sedan och där kom områdets utmaningar och behov tydligt fram. Till exempel jourtjänster är väldigt viktiga för oss alla, och avstånden får inte bli för långa, säger Laiho.
Pia Kauma menar att tiden får utvisa vad som ska hända med Raseborgs och Lojo sjukhus.
– Men om jag var tvungen att besluta i dag skulle de stanna kvar, konstaterar hon.
Rehn-Kivi anser att Raseborgs sjukhus borde få utökade resurser.
– Jag tror att både Lojo och Raseborgs sjukhus kommer att behövas i framtiden. Dels så att man skulle kunna utveckla Raseborgs sjukhus och att där skulle kunna finnas jour dygnet runt. Den har ju försvunnit nu, men jag tror att den är jätteviktig, säger hon.
Rehn-Kivi anser det också viktigt att det ska finnas minst en vårdcentral i varje kommun.
– Det är en viktig närservice som både barnfamiljer och äldre personer behöver. Det ska vara lätt att ta sig dit. Det är inte lika bra trafikförbindelser på alla håll i Västnyland, och då ska det finnas en vårdcentral nära.
– Vi måste se till att vården blir lika på alla håll.
Samlingspartisterna talar inte gärna om väggar
Kauste (Gröna) har en lite krassare syn på saken. Han menar att de experter han har hört anser det vara en utopi med en vårdcentral i varje kommun om servicen samtidigt ska bli bättre.
– Det är realismen vi rör oss mot. På något sätt måste enheterna och verksamhetsmodellerna slås ihop. För mig betyder det automatiskt att det inte finns stora enheter på alla ställen, det är inte ekonomiskt möjligt, konstaterar han.
Laiho poängterar precis som de andra att det ska vara nära till servicen, men säger att hon inte vill tala om, vad hon kallar, väggar.
–För personer som har svårt att röra sig behövs det service nära. Tjänster som vi behöver mera sällan, till exempel en gång per år eller med några års mellanrum, kan centraliseras.
– Men om vi pratar om vanliga läkartjänster och laboratorier så behöver de finnas nära på det egna området. Varifrån servicen kommer och i vilken byggnad den ordnas är en annan fråga, säger Laiho.
Hon menar att primärvården i nuläget är under all kritik.
– Den är i uruselt skick. Den var dålig redan innan coronan och nu är den katastrofal. Det är jättesvårt för tillfället att få vård på en vårdcentral.
Även om Rehn-Kivi förespråkar vårdcentraler kan hon tänka sig liknande lösningar som Laiho föreslår.
– På alla håll finns inte ens i dag hälsovårdscentraler, och då måste manta mobila och digitala lösningar. Det är klart att inte alla kan använda de digitala tjänsterna, men allt måste ses över och utvecklas. Utmaningar finns men jag tror också att det finns lösningar. Jag tror att en större organisation bättre kan utnyttja de resurser som finns.
Pia Kauma (Saml) anser precis som sin partikamrat att det inte är lönsamt att bara investera i byggnader.
– Vi behöver många slags tjänstegivare, inte bara den offentliga sektorn utan också andra. Vi skulle kunna ha till exempel läkarbussar eller läkarkiosker som besöker kommunen några gånger per vecka, säger hon.
”Vi måste ha bättre tjänster med samma budget”
Pia Kauma hoppas att reformen kommer med nya lösningar.
– Utmaningen är att vi inte vet vilka slags tjänster vi kan ha i framtiden. Det är brist på pengar och vi har svårigheter att anordna tjänster även nu, säger Kauma som förespråkar användningen av privata läkare och servicesedlar.
Hon är noggrann med att understryka att hon inte vill se skattehöjningar.
– Vi måste ha bättre tjänster med samma budget som vi har just nu. Därför måste vi ha nya modeller eller uppfinna nya sätt att producera tjänster.
Kauma säger att man på en del håll i Europa har familjeläkare, det vill säga en egen husläkare.
– Jag skulle vilja se det också i Finland men det skulle betyda att vi använde också andra tjänstegivare än den offentliga sektorn.
Kauste säger att han hellre hade sett att beslutsfattarna valt att lappa kommunernas sjukvårds- och välfärdsbrister på ett annat sätt.
– Jag har förhållit mig lite motvilligt till reformen från början, men nu när den har gått igenom så är strävan att utveckla den så bra som möjligt, konstaterar han.
– Vi vet att till exempel större enheter har koncentrerats till Ekenäs men också från Ekenäs har det försvunnit en del verksamhet – hur kan vi trygga att det finns tillräckligt bra social- och hälsovårdstjänster och tillräckligt nära i varje kommun?
– Olika kommuner har olika utmaningar – vissa har gammal befolkning och andra har ung. Lätt kommer det inte att vara, det är klart, konstaterar han.
Svenskan i stark ställning i Västra Nylands välfärdsområde
– Eftersom västra Nyland kommer att vara ett ganska starkt svenskspråkigt välfärdsområde så tror jag att tvåspråkigheten är bra för alla. När jag har talat med sakkunniga så har inställningen varit jättepositiv till att vården också ska fungera på svenska, berättar Veronica Rehn-Kivi (SFP).
Mia Laiho (Saml) säger att Västra Nylands välfärdsområde kommer att ha en koordinerande roll vad gäller svensk service i Nyland.
– Västnyland har ett större ansvar att se till att svensk service koordineras på ett vettigt sätt i hela Nyland. Jag tror svenskan kommer att ha en stark ställning eftersom befolkningens behov kräver det.
De Grönas Mikki Kauste tror att svenskan är tryggad i och med att området har så många politiker som jobbar för språket.
– IVästnyland finns stor svenskspråkig befolkning. Det är helt klart att det svenska språket kommer att spela en stor roll i Västnylands förberedelsearbete. Där finns säkert också många beslutsfattare som driver frågan, så jag tror inte att det kommer att vara ett problem, säger de Grönas Mikki Kauste.
Samlingspartiets Pia Kauma säger att det är jätteviktigt att anordna svensk service också i framtiden, speciellt för den äldre befolkningen.
– Vi har redan nu brist på personal. Men jag tror att vi människor har en tendens att glömma språk vi har lärt oss. Modersmålet blir jätteviktigt när man blir gammal, och det är just därför man behöver svensk service inom äldrevården och också annan vård, säger hon.
Rättelse 21.12 klockan 6.42: I en tidigare version hade Mia Laihos (Saml) citat ”Jag besökte Raseborgs sjukhus för några veckor sedan och där kom områdets behov och utmaningar tydligt fram” felaktigt skrivits som ett citat av Veronica Rehn-Kivi (SFP) på ett ställe i artikeln.
HBL INSÄNDARE 7.6.2021: Varför accepterar SFP stölden av Esbobornas skattepengar?
SFPs kandidat i kommunalvalet Nina af Hällström ”säger nej till skattehöjningar i Esbo” (Hbl 4.6.2021). Frågan är aktuell eftersom regeringens vårdreform i riksdagen är i slutskedet.
Esbos kommunalskattenivå är 18 procent. När reformen träder i kraft kommer drygt 13 enheter av skatteprocenten att överföras till välfärdsområdena och Esbos egen skattesats ska vara mindre än 5 procent. Med en så liten budget är det nästan omöjligt att organisera utbildning och all kvarstående service.
Den vårdreformsmodell som vi just nu behandlar i riksdagen rånar Esboborna på deras skattepengar och leder till att Esbo i framtiden kommer att vara beroende av statsanslag.
SFP sitter i regeringen. Varför accepterar SFP detta?
Riksdagsledamot (Samligspartiet)
Fullmäktigeledamot
Esbo
ARTIKEL I VÄSTRA NYLAND 17.11.2020
Som internationell valövervakare av OSSE i USA år 2020.
HBL 7.11.2020
HBL INSÄNDARE 12.2.2020: Vi behöver fler studieplatser i Nyland
Vårens blivande studenter planerar just nu var de vill studera efter studentex-amen. Får man en studieplats i Finland eller skulle det vara förnuftigare att söka studie-plats utomlands?
Det är naturligtvis viktigt för oss alla att motivera våra ungdomar att sträva efter si-na drömmar. Tyvärr har det blivit ännu svårare att få en studieplats i Finland. Bara en tredjedel av alla sökande får en studieplats vid en högskola eller ett universitet. De popu-läraste ämnena är fortfaran-de bland annat medicin, före-tagsekonomi och konst.
På arbetsmarknaden är det fortfarande brist på till exem-pel lärare i förskolor och kva-lificerad personal inom soci-al- och hälsovårdsbranschen.
I Finland börjar man stu-dera relativt sent och man studerar ganska länge. An-talet ungdomar med akade-misk utbildning är 41 procent mot 44 procent i andra OECD-länder. Brist på studieplatser har lett till en anhopning av ansökningar. I förra årets ge-mensamma elevantagning fanns det studieplatser för 48 000 medan antalet sökan-de var cirka 152 000.
Vi behöver studieplatser i hela landet, men situationen är särskilt oroväckande i Ny-land. Befolkningen i Nyland ökar snabbt men antalet stu-dieplatser har inte ökat i sam-ma takt. Även om 32 procent av de utexaminerade studen-terna kommer från Nyland, finns bara 24 procent av stu-dieplatserna vid yrkeshögsko-lor och 27 procent av studie-platserna vid universitet här. Det betyder att många nyländ-ska ungdomar fyller studie-platser i andra regioner i Fin-land eller åker utomlands för att studera.
År 2014 och 2015 var näs-tan två tredjedelar av dem som åkte utomlands från Ny-land. Allt fler av dessa stude-rande kommer inte att åter-vända till Finland.
Ur geografisk synvinkel är Finland ett stort land. Därför är det helt naturligt att studie-platser behövs inte bara i hu-vudstadsregionen utan ock-så i andra städer. När vi när-mar oss 2040-talet ökar be-folkningen emellertid bara i Nyland. Det betyder att ock-så allt fler arbetstillfällen bor-de finnas här.
Om allt fler fin-ländare i framtiden kommer att bo i Nyland, borde inte ock-så ett ökat antal studieplatser finnas här?I slutet av år 2019 lämna-de jag in ett skriftligt spörs-mål om detta problem till re-geringen, men ministerns svar var en stor besvikelse för mig. Finansiering till nya stu-dieplatser finns inte.
Finland behöver kunniga och välutbildade unga för att bygga framtiden för oss al-la. Utbildning av hög kvalitet måste vara en av våra högsta prioriteter. Vi har inte råd att driva våra ungdomar utomlands.
Beslutsfattarna och fram-för allt regeringen måste ta detta problem på allvar. Tillräckliga finansiella resurser måste reserveras för nya studieplatser.
Suomen ja suomalaisten turvallisuus on parhaissa mahdollisissa käsissä tällä hetkellä. Hyvät yhteydet Natoon, EU:hun ja muihin avainkumppaneihimme sekä tietenkin oman puolustuksemme, ja turvallisuusviranomaistemme valppaus ja toiminta ovat huippuluokkaa!
Jos se ei ole poliitikkojen tehtävä päättää, mitä energiamuotoja Suomeen tarvitaan lisää, niin kenen tehtävä se sitten on? Jos ei itse kannata ydinvoimaa, niin voi sen sanoa suoraankin. Mykkäsen avaus on hyvä. Kaikki rahoitusvaihtoehdot pöytään vaan!
Olen samaa mieltä Fortumin kanssa. Lisää ydinvoimaa tulee rakentaa. Investointien saamiseksi tarvitsemme enemmän puhdasta energiaa. Sen sijaan uusien tukimuotojen kehittämisessä olisin pidättyväisempi. Eri vaihtoehtoja voi silti esittää arvioitavaksi.
Olin tänä aamuna keskustelemassa Maikkarilla rajaturvallisuuslain voimassaolon jatkamisesta. Laki on vuodeksi säädetty poikkeuslaki, ja siksi sen jatkamisesta keskustellaan.
Miten Donald Trumpin toinen kausi Yhdysvaltain presidenttinä vaikuttaa Suomen ulko- ja turvallisuuspolitiikkaan? Mitä tapahtuu Natolle? Entä Ukraina ja Suomen puolustus? Näiden kysymysten keskellä Suomi joutuu sopeutumaan muuttuvaan geopoliittiseen maisemaan. Kuinka paljon tilannekuva on muuttunut? ... See MoreSee Less
